LivstillfredsstÀllelse Àr vÄr kognitiva bedömning av vÄrt liv. Studier har visat att affekter pÄverkar vÄr kognition, samtidigt ses livstillfredsstÀllelse som en stabil disposition. Syftet med denna studie var att undersöka om vÄr bedömning av vÄr livstillfredsstÀllelse tillfÀlligt förÀndras efter att ha exponerats för negativ respektive positiv information. Hypotesen var att vi uppskattar vÄr livstillfredsstÀllelse olika högt beroende pÄ om vi exponeras för negativ eller positiv infomation.Satisfaction With Life Scale delades ut till 50 studenter pÄ en högskola efter exponering av negativ respektive positiv information under en förelÀsning. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon statistiskt signifikant skillnad mellan negativ och positiv information med avseende pÄ livstillfredsstÀllelse.

Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare anvÀnder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. VÄr uppsats behandlar hur lÀrare förhÄller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lÀrare handlar utifrÄn nÀr det gÀller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frÄgor pÄ den skola dÀr de arbetar. För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie kan sÀtta ord pÄ vilken grundsyn de handlar utifrÄn nÀr det gÀller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svÄrt att koppla den till nÄgon specifik teori. NÀr det gÀller negativ kritik verkar de flesta av lÀrarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn pÄverkas av att fÄ den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det Àr nÄgon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Under denna studie sÄ har jag anvÀnt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, dÄ jag har gjort observationer pÄ en förskola.Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del bestÄr av negativ uppmÀrksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmÀrksamhet riktad mot sig Àn vad flickorna fick. Ser vi pÄ flickornas resultat sÄ visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmÀrksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ÀndÄ mer negativ uppmÀrksamhet Àn positiv. Förskolepedagogerna anvÀnde till stor del barnets namn vid tillsÀgningar och beröm. Pojkarna fick oftare Àn flickorna höra sitt namn nÀmnas i negativ bemÀrkelse..

Syftet med studien var att studera lÀrares agerande gentemot elever under idrott- och hÀlsalektioner samt Àven ur ett könsperspektiv. FrÄgestÀllningen var hur lÀrare bemöter elever i form av positiv och negativ förstÀrkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation dÄ denna metod kÀndes som den mest relevanta för att fÄ sÄ riktiga svar pÄ frÄgestÀllningen som möjligt. Observationerna genomfördes pÄ totalt 5 lektioner som vardera var 45 min lÄnga. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

Jag har undersökt ord, uttryck och sammansÀttningar som innehÄller orden svart och vit i syfte att utröna om de har en positiv eller negativ betydelse. För detta ÀndamÄl har jag anvÀnt mig av ordböcker för att fÄ fram de olika betydelser som finns i svenska sprÄket och korpusar, dels som komplement till ordböckerna och dels för att undersöka anvÀndningsomrÄdet för de olika betydelserna. Jag har kommit fram till att svart har i stort sett alltid en negativ betydelse, i nÄgra fall en neutral, medan vitt har en blandning av sÄvÀl positiva som negativa och neutrala betydelser. Bortsett frÄn ett enda uttryck sÄ hade de uttryck med en positiv betydelse av vitt alltid ett motsvarande uttryck i svart med en negativ betydelse..

Företag och organisationer pÄverkar den vÀrld vi lever i bland annat genom att sysselsÀtta individer och producera varor men Àven genom att förbruka resurser. I takt med allmÀnhetens ökade miljö- och klimatmedvetenhet har trycket pÄ att företag ska ta ansvar ökat. En vÀl anvÀnd term i sammanhanget Àr corporate social responsibility (CSR) som tar sikte pÄ företags ansvar i samhÀllet. UtifrÄn dessa förÀndringar har företag börjat redovisa sitt miljö-, ekonomi- och sociala arbete i sÀrskilda hÄllbarhetsredovisningar. I uppsatsen undersöks svenska börsnoterade företags miljöredovisning och specifikt miljöredovisningen som Àr en del i Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hÄllbarhetsredovisning.

I uppsatsen har rÀttslÀget vad gÀller tillÄtligheten av positiv sÀrbehandling och kvotering i arbetslivet utretts. Uppsatsen fokuserades pÄ positiv sÀrbehandling och kvotering av kön och exkluderade dÀrmed etnicitet som sÀrbehandlingsgrund. Som arbetsmetod har anvÀnts den traditionella juridiska metoden, vilken innebÀr studiet av de fyra rÀttskÀllorna, och ÀvensÄ har begreppen positiv sÀrbehandling och kvotering gjorts. Av utredningen framkom att vissa kriterier för tillÄtligheten av positiv sÀrbehandling uppstÀlls av EG-domstolen. Dessa kriterier var frÀmst att: likvÀrdiga eller nÀstintill likvÀrdiga meriter förelÄg, en objektiv bedömning av meriter gjordes, klara och öppna kriterier för bedömningen, proportionalitet mot mÄlet med den positiva sÀrbehandlingen och att ett systematiskt jÀmstÀlldhetsarbete bedrevs.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om onormal avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angÄende företagsförvÀrv för det förvÀrvande företagets aktieÀgare. Vidare jÀmför vi om avkastningen blir annorlunda beroende pÄ företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvÀrvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssÀtt med hjÀlp av en eventstudie. Data bestÄr av aktiekurser frÄn 34 bolag som jÀmförs med index. Eventfönstret som studeras Àr tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras pÄ bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

En hÄrdnande marknad och ökad konkurrens har lett till mÄnga omfattande organisationsförÀndringar. Privatisering av det statliga Àr en del i denna utveckling. Detta, samt den ökande stress-sjukligheten bland anstÀllda, motiverade en studie angÄende sjukvÄrdsanstÀlldas utbrÀndhet. Det privatiserade S:t Görans sjukhus jÀmfördes med landstingsstyrda SödertÀlje sjukhus. S:t Göran sÄgs som ett typexempel pÄ den förÀndrade "nya organisationen", frÀmst p g a de individ- och identitetsorienterade styrmetoder som i och med privatiseringen börjat anvÀndas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ olika avdelningar bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Studien fokuserar pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt deras arbete kring genus. Pedagogernas bemötande har studerats utifrÄn tvÄ olika aspekter, nÀmligen positiv samt negativ förstÀrkning. I studien har sex intervjuer samt Ätta observationer genomförts. Intervjuerna fokuserar pÄ pedagogernas uppfattningar om sitt förhÄllningssÀtt gentemot pojkar och flickor.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att beskriva den befolkningsutveckling som pÄgÄr i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanstÀlla metoder frÄn forskning och beprövad erfarenhet som anvÀnds för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i RÀvemÄla, som Àr en tÀtortsnÀra landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som anvÀnds och kan anvÀndas för att försöka nÄ en positiv utveckling. Tingsryds kommun och RÀvemÄla tÀtort lider bÄda av en negativ befolkningsutveckling och en Äldrande befolkning. Den mest anvÀnda metoden för att nÄ en positiv utveckling Àr marknadsföring, vilket Àr den mest anvÀnda metoden i riket för att öka befolkning..

Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle, dÀr frÄgor kring genus och etnicitet ligger i fokus. DÀrigenom har problem uppmÀrksammats, sÄ som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhÀvs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv sÀrbehandling Àr en form av ÄtgÀrdsprogram som ansvariga inom olika samhÀllsarenor kan ta hjÀlp av för att utjÀmna löner och inflytande mellan kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vÀnsterpartiets respektive folkpartiets syn pÄ positiv sÀrbehandling som idé och metod.

En positiv eller negativ livsinstÀllning, djur, natur, tro och utbildning, Àr det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fÄtt behandling professionellt, har bearbetat hÀndelserna de varit med om bÀttre Àn de som inte har fÄtt hjÀlp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinstÀllning, i kombination med att de fÄtt professionell hjÀlp av nÄgon, har bearbetat de traumatiska hÀndelser de varit med om bÀttre, Àn personer som har en negativ livsinstÀllning, eller inte fÄtt professionell hjÀlp. NÄgra av personerna som intervjuats har Àven haft stor hjÀlp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vÀn som lyssnat nÀr de mÄtt dÄligt..

Syfte:Studiens syfte var att utifrÄn aspekterna stress, nervositet och Àngslan/oro undersöka om idrottsutövaren upplever dessa kÀnslotillstÄnd som positivt eller negativt för prestationen.Studiens frÄgestÀllningar var: Hur kan positiv och negativ stress/nervositet upplevas pÄverka prestationen hos manliga ishockeyjuniorer? PÄ vilket sÀtt upplever de manliga ishockeyjuniorerna att mÀnniskor i omgivningen pÄverkar deras stress-/nervositetsnivÄ? Vad upplevs pÄverka prestationen mest positivt och negativt; somatisk oro, kognitiv oro eller tankar rörande sjÀlvförtroende? Hur Àr de relaterade till varandra? Vad upplevs pÄverka prestationen mest; positiv eller negativ feedback? Vad hÀnder med prestationen vid positiv/negativ oro?Metod:Metod som valdes till denna studie var dels ett pÄstÄendeformulÀr, CSAI-2R, (som undersöker hur olika kÀnslotillstÄnd upplevs pÄverka prestationen) samt intervjuer. FormulÀret lÄg till grund för intervjuerna, som studiens största tyngd lades pÄ.Undersökningspersonerna var mÀn i Äldrarna 17-21 och spelade ishockey i ett juniorlag pÄ elitserienivÄ. PÄstÄendeformulÀret fylldes i av 18 personer och av dessa valdes fyra stycken ut för intervju beroende pÄ svar som av oss ansÄgs intressanta för studien. Kontakt med denna klubb togs via e-post och tillgÄng till J20-laget gavs.Sökningar efter relevant litteratur till bakgrundsdelen genomfördes i Idrottshögskolans bibliotekskatalog.Resultat och slutsats:Hela undersökningsgruppens resultat av pÄstÄendeformulÀret kommer ej att redovisas.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva varför en del snabbvÀxande företag har haft en fortsatt positiv tillvÀxtutveckling medan andra har fÄtt en negativ tillvÀxtutveckling, dÄ man har haft samma yttre förutsÀttningar. Undersökningen har utförts genom att författarna hade som mÄl att visa tillvÀxtutvecklingen i företag sex Är efter att de hade genomgÄtt en snabb tillvÀxt. DÀrefter gjorde författarna en kvantitativ undersökning dÀr nio stycken företag intervjuades per telefon. Resultatet visade att flera av de hypoteser vi hade satt upp stÀmde vÀl överens med de svar vi fick i intervjuerna. Vi kunde dÄ se att företag som arbetar tvÀrfunktionellt fÄr ett bÀttre samarbete i företaget.